Värna det sociala kapitalet

När vi sparar i ladorna skaffar vi oss ekonomisk trygghet inför bistra tider. När vi bygger socialt kapital ökar vi förmågan att stå pall för den finansiella ekonomins nyckfullhet

Den sociala accelerationen drivs av förändringar i människors självbild, av tekniken och av media. I denna artikel skall jag behandla frågan om självbild och vad den betyder för arbetet, arbetsplatsen och den lokala ekonomin. I den allmänna politiska debatten knyts ofta välstånd till ekonomiska begrepp som exempelvis bruttonationalprodukten. Det visar sig nu emellertd att den knytning till bruttonationalprodukten, som var relevant att använda sig av i politiska diskussioner vid framväxten av industrisamhället, då fattigdomen var omfattande, inte gäller i dag.  I dag är situationen annorlunda. Sambandet mellan bruttonationalprodukt och välmående har planat ut. I de utvecklade ekonomierna ökar  människors uppfattning om sitt välmående bara marginellt då bruttonationalprodukten ökar. Man får det bättre, men det är då andra faktorer som blir viktiga för välmåendet. Däremot är bruttonationalprodukten nära koppad till ökade spekulationsvinster i den finansiella sektorn. De som sysslar med sådana ”affärer” blir därmed gynnade så länge som värdena på fasta tillgångar stiger. Detta är ett ”välmående” som saknar samband med vad man i dag uppfattar som livskvalitet.

Den engelska ekonomen Richard Layard har försökt precisera vilka faktorer som människor normalt beskriver som ett kriterium för en ”välmående” lokal ekonomi. Det handlar då inte om makroekonomiska förutsättningar som hänger samman med finansekonomin utan snarare om vilka faktiska fysiska förhållanden i mikroskalan människor i allmänhet knyter till sitt och andras välmående. Samma typ av undersökningar fast i ännu större skala har nu gjorts av Ronald Inglehart,

Layard beskriver följande faktorer som viktiga

  • Samhörighet med sin familj, släkt och vänner
  • Finansiell handlingsfrihet i meningen att kunna bygga sin egen tillvaro
  • Arbete som bidrar till samhällets utveckling och uppfattas vara av värde
  • Hälsa
  • Personlig frihet
  • Leva i enlighet med existentiella värden

Ett tillägg som inte riktigt passar in i listan är en upptäckt som Layard gjorde så att säga vid ”sidan om” – nämligen att människor inte tycker om att bli jämförda. Ett samhälle där man ständigt jämförs med varandra är således mindre tilltalande än ett där man blir accepterad som man är. Denna upptäckt har senare vetenskapligt beskrivits som att människor värnar om sin integritet. Integritet är således en mycket viktig faktor som bör läggas till Layards lista.

Layards annorlunda faktorer har lång tradition och återkommer numera hos de flesta traditionella välfärdsforskare. Faktorerna tycks vara mer knutna till individens egen aktivitet och möjlighet att ta sig en plats i det sociala sammanhanget än till tillgången till varor och tjänster.

BNP-resonemangen ledde på sin tid fram till behovsteorier, Dessa refererade då till en passiv kund vars behov tillfredsställs utifrån av någon annan. Layards faktorer pekar på att helt andra faktorer dominerar i dag. Layard noterar faktorer som är av betydelse för en aktör. Om man accepterar hans utgångspunkt uppstår en helt annan ekonomi. Ett utvecklingsarbete som satsar på behovsresonemang försöker finna sådant som andra – företag, stat och överhet – kan göra för att göra människan ”nöjd”. Ser man istället individen som  aktör är det viktigt att finna samarbetsfrmer som stödjer individen i hennes egen strävan.

Layards nya tankefigur gör att det går att knyta an till Robert Putnams arbete med socialt kapital. Putnam har med olika undersökningar kunnat visa att det sociala kapitalet – det vill säga den samhörighet som kan växa fram i en bygd genom föreningsliv och andra sociala aktiviteter – har mycket stor betydelse. Vad som stärks vid dessa möten verkar inte främst vara att man trivs tillsammans. Den avgörande faktorn tycks vara att samspelet har betydelse för individens integritet genom att denne känner trygghet i sitt agerande i samspelet med andra.

Många – inklusive Putnam – påstår att detta sociala kapital också är av en direkt betydelse för den reala ekonomin. Betydelsen hänger samman med behovet av självständighet hos aktörerna. Om transaktionerna i den lokala ekonomin allt för mycket bestäms utifrån och uppifrån så kan det sociala kapitalet inte bevaras och växa till sig. Transaktionerna i den reala ekonomin kan då inte genomföras – eller tillåts inte genomföras – på ett sätt som gynnar eller stödjer individens integritet.

I den principal-agent-modell som vanligen tillämpas så uppstår starka relationer mellan personer i beslutsträdens toppar, Denna verkar blockera utvecklingen. Den leder antingen till korruption eller konflikter. Utvecklingen av fotfolkets självbilder, teknologin och media gör därför nu att utvecklingen går mot att institutioner som kommunen och nationalstaten får allt mindre politisk betydelse för den reala ekonomin. En av de ”politiska” enheter som allt mer verkar få stor betydelse är istället bygden (närsamhället).

Det är därför viktigt att man i närsamhället – den lokala ekonomin – värnar om verksamheter som ökar det sociala kapitalet. Det vill säga att man värnar om varandras integritet i samspelet med varandra. Eftersom en styrning uppifrån eller utifrån kränker integriteten bör man alltså i allt mindre grad förlita sig på utifrån kommande eller statlig och kommunal styrning. Det är mer viktigt att uppmärksamma den reala ekonomins – de horisontella transaktionernas – betydelse för att förändra och påverka människors livsvillkor än vad staten, EU och de stora ekonomierna gör.

Referenser

Diener, E., & Tay, L. (2015). Subjective well-being and human welfare around the world as reflected in the Gallup World Poll. International Journal of Psychology, 50, 135-149. Published, 06/26/2015.

Inglehart R, Norris P (2017): Trump and the Populist Authoritarian Parties: The Silent Revolution in Reverse. Perspectives on politics. Volume 15, Issue 2, p 443-454. Published online: 08 June 2017. https://doi.org/10.1017/S1537592717000111.

Layard R (2005): Happiness and public policy: A challenge to the profession. _ Artikeln kan laddas ner från webben på http://cep.lse.ac.uk/textonly/_new/staff/layard/pdf/RL425c-090805-Happiness-and-public-policy.pdf

Putnam R D (1994): Making democracy work. Princeton: Princeton University Press.

Rothstein B och Kumlin S (2000): Demokrati, socialt kapital och förtroende. Texten kan laddas ner från webben på http://ipd.gu.se/digitalAssets/1288/1288309_049-062.pdf

Snyder T (2017): Om Tyrrani – tjugo lärdomar från det tjugonde århundradet. Stocksholm: Albert Bonniers Förlag.

Thomassen O J et al (2017): Exploring the Concept of Integrity – Toward a Craft-Inspired Interpretation. Nordic Journal of working life studies, Volume 7, Nummer 52, Augusti 2017. p 39-50. Artikeln kan laddas ner från: http://www.samarbetsdynamik.se/images/dokument/Exploring-the-Concept-of-Integrity—Toward-a-Craft-Inspired-Interpretation-by-Thomassen-et-al.pdf

image_pdfPDF -generering fungerar inte för tillfälletimage_printUtskrift är däremot ok
Om admin 20 Artiklar
Bengt-Åke Wennberg Organisationskonsult och utforskare av fenomenen organisering och samverkan sedan 1963. Grundare av företaget Samarbetsdynamik AB

Kommentera gärna denna artikel

Skriv en kommentar

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.