Ett arbetsliv i förändring, men också i otakt

Och som dessutom går från produktion och service till tjänster

King Penguins at Volunteer Point, Falkland Islands

Uttrycket ”ett arbetsliv i förändring” återfinns som rubrik och tema i mängder med texter från de senaste 30 åren. Det handlar både om vetenskapliga texter, utredningsrapporter, artiklar i tidningar och tidskrifter, debattböcker och läroböcker.

I mars 2017 kom den statliga utredningen SOU 2017:24 ”Ett arbetsliv i förändring – hur påverkas ansvaret för arbetsmiljön?”. Utredarna konstaterar att det moderna arbetslivet innebär nya företeelser, som inte fanns när arbetsmiljölagen trädde i kraft, men att den praxis som tillämpas på arbetsmarknaden fortfarande i hög grad är de samma som tidigare. De utmaningar som utredarna pekar ut handlar om gränsdragningen mellan om någon är anställd eller om arbetet egentligen utförs i någon annan egenskap och vilken betydelse detta i så fall får för formuleringar av arbetsmiljöansvaret. Utredarna ifrågasätter också hur väl begreppen arbetstagare och arbetsgivare är anpassade till utvecklingen i det moderna arbetslivet och poängterar att arbetsmiljöbestämmelserna i betydligt högre grad än idag måste förtydliga vem som omfattas av arbetsmiljöansvar och vad detta ansvar mer konkret innebär.

Samtidigt pågår en statlig utredning om skattelagstiftningens anpassning till det moderna arbetslivets förhållanden och hur de grundläggande begreppen om skattskyldigheten, som i dag kopplas till ”verksamhet i landet”, måste formuleras om. En radikal förändring av arbetslivet är alltså ett faktum.

Många texter andas också kritik och oro. Oro över att den radikala skillnaden mellan förutsättningarna ”nu” och hur det var ”förr” inte beaktas tillräckligt, när beskrivningar, forskningsresultat och gjorda erfarenheter skall omsättas i handling och i politiska reformer. Förr är inte så länge sedan. Forskare talar om den första och andra moderniteten där den senaste bara är tjugutalet år gammal. Modeller och metoder blir trots detta ”mode” och upprepas slentrianmässigt, storskaligt och oreflekterat – kanske i desperation över svårigheten att i utvecklandet av realistiska handlingsalternativ, värda att pröva, ta hänsyn till förändringens både succesiva och språngvisa karaktär och samtidigt också beakta det vetande som växer fram i olika kunskapsfält. Det är en känd sanning att etikens principer är lätta att bejaka var för sig – men att ett handlande som inte strider mot någon av dess aspekter kräver kvalificerade överväganden och reflektioner.

Ett fenomen, som irriterar många forskare och samhällsdebattörer, är alla politiska satsningar på att ta fram ”goda exempel”. Dessa bygger på tanken att service kan erbjudas på samma sätt varje gång. I det ständigt föränderliga samhället får emellertid det konkreta görandet i ”Det goda framgångsrika exemplet” aldrig samma resultat även om det upprepas till punkt och pricka. Erfarenheter av vad som fungerade ”där och då” måste transponeras – dvs. omformuleras så att slutsatser och överväganden kring vad som är klokt handlande kan kopplas till den situation, som för tillfället är för handen. Helt andra göranden krävs ”här och nu” för att i den nya situationen åstadkomma samma effekt och få samma gensvar som ”där och då”.

Översättningen av erfarenheter till en ny kontext går via att man också beaktar vilka avsikter den agerande hade med sitt görande ”då” – och hur relevansen och meningen med det som då gjordes uppfattades av dem som berördes och gav ett gensvar i deras situation. Men inte heller vad som förr uppfattades ha relevans och mening eller vilka ageranden som då upplevdes respektfulla och schyssta eller kränkande, är särskilt stabilt över tid ­ och mellan olika kulturer.

En chef som tillrättavisade en underställd sågs för 20 åren som en självklarhet och helt utan konsekvenser för en god relation mellan chefen och den anställde. Idag kan samma beteende från en chef hamna i Arbetsdomstolen, och betraktas som kränkande behandling av en medarbetare och som otillbörlig nedvärdering av den aktuella professionens kompetens. Vad som för tillfället kännetecknar ett acceptabelt agerande av personer på en arbetsplats måste alltså hela tiden uppdateras.

Däremot förefaller de grundläggande psykologiska behoven – där vissa behov kanske nu hellre skulle klassificeras som begär – betydligt mer stabila. De tillhör den mänskliga naturen. Till dessa förutsättningar för att leva ett gott liv räknas till exempel:

  • att kunna upprätthålla en känsla av sammanhang,
  • att känna att man har inflytande över sin egen framtid,
  • att tillhöra en gemenskap ”som den man är” och oberoende av prestation
  • att räknas som en fullvärdig medlem i den ”community” man tillhör.

Det faktum att de grundläggande psykologiska behoven och psykets strukturer är förhållandevis stabila över tid är både på gott och ont.

När de yttre villkoren, som i dagens samhälle, snabbt förändras – men personerna fortfarande har samma psyke som då vi levde på savannen – så förändras upplevelser, reaktioner och de interaktiva processerna på sätt som inte alltid är lätta att förutse. De anpassningar av regelverk, rutiner och kommunikationsmönster, som skulle behövas, tar sin tid att utveckla och ligger därför nästan alltid steget efter. När satsningar, reformer och program väl är implementerade så är de grundläggande förutsättningarna redan förändrade – och de faktiska effekterna svåra att förutse. Utvecklingen går allt snabbare – och institutioner, regelverk, rutiner och språkliga begrepp hamnar då ständigt i otakt med verkligheten.

Därför blir formuleringen av andra tankefigurer kring ett relevant organiserande av arbetslivet nödvändiga att utveckla – tankefigurer som visar på bättre möjligheter än idag att möta den sociala accelerationens utmaningar.

image_pdfPDF -generering fungerar inte för tillfälletimage_printUtskrift är däremot ok
Om Monica Hane 18 Artiklar
Monica är delägare i Samarbetsdynamik, är docent i tillämpad psykologi och har arbetat med samarbets- och psykosociala frågor sedan 1970.

Kommentera gärna denna artikel

Skriv en kommentar

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.