Utgångspunkter för projektet ”Toppa laget” respektive rapporten ”Enkla jobb i den svenska modellen”

Rapporten är beställd inom ramen för projektet "Toppa Laget"; ett samarbete mellan Degerfors kommun och Degerfors IF med pengar från Tillväxtverkets utlysning "Enklare vägar till jobb"

Degerfors har över tusen personer som står utanför arbetslivet och det är bara knappt tretusen som har sin försörjning genom en anställning. Degerfors har dessutom en negativ befolkningsutveckling.

Hypotesen som prövas i projektet handlar om hur långt man kan komma att skapa anställningsmöjligheter genom att effektivisera själva matchningsproceduren. En bärande tanke är att det kan behövas längre och mer informella ”lära känna varandra kontakter” mellan arbetssökande och arbetsgivare. Fördomar bland både arbetstagare och arbetsgivare måste hinna blekna.

Känslan av risktagande skulle kunna minska när personer av kött och blod träder fram. Och andra typer av relationer skulle kunna uppstå utifrån ett gemensamt intresse för till exempel fotboll – det vill säga utveckla annorlunda relationer än de som uppstår när man träffas som arbetsgivare och arbetstagare med det enda syftet att få ett jobb utfört eller erbjuda sin kunnighet.

Därför har man valt att använda det sponsornätverk som finns kring ortens elitfotbollslag – ett nätverk som skulle kunna fungera som kontaktyta på samma sätt som föräldrar och grannar i äldre tider förmedlade kontakten till bruksortens stora arbetsgivare.

Det är förstås en förhoppning – ”ställer man upp så går man för guld” – att den modell man nu prövar klarar hela den problematik, som finns kring att etablera en arbetsmarknad som fungerar väl även för personer som idag ligger ”långt från den ordinarie arbetsmarknaden”. Vår hypotes är att det i så fall även krävs att man hittar former som effektivt stärker och stabiliserar de mycket små företagens intjäningspotential och förbättrar den så kallade lokala ekonomin.

Den frågeställning vi gemensamt med Degerfors står inför är då:

Vilka organisatoriska utvecklingslinjer i verksamheter och samarbetsrutiner skulle kunna göra att de resurser som faktiskt är tillgängliga på orten skulle kunna utnyttjas bättre och leda till en bättre situation för Degerfors som samhälle?

Våra utgångspunkter är:

Om inte något förändras är problemet olösbart. Det som redan prövats flera gånger har sannolikt gjorts så bra som varit möjligt. Mer av samma kan då inte motiveras. De underliggande tankefigurerna kring ”hur det måste vara”, dvs. det tänkande som lett fram till de redan prövade interventionerna, behöver därför ifrågasättas.

Vår ansats:

Vårt ansats är att underätta överläggningarna i Degerfors genom att i en rapport sammanställa beskrivningar – egna och andras – av den transformation som arbetslivet genomgått de senaste decennierna – och just nu genomgår. Vi kommer då inledningsvis att beskriva vilka ”organisatoriska landskap” vi genom våra studier och erfarenheter ser framför oss – dvs. hur den framtida kontext förefaller kunna bli i vilken dagens utvecklingsinsatser skall skörda sina frukter.

Vi har inte sett det som vår uppgift att komma med förslag till hur problematiken praktiskt skall angripas. Detta måste överlåtas till de som är berörda av den och måste ta ställning till vad som är möjligt i just den situation de sitter i och med de förutsättningar som gäller. Arbetet med underlaget begränsas till att behandla vad som verkar gälla för en glesbygd som Degerfors. Det skall undvika att inkludera eventuella globala strategier eller storskaliga lösningar som man lokalt inte kan påverka utan fokusera på sådant som man själv inom sin gemenskap kan åtgärda. Grundtankarna bygger i hög grad på konkreta genomförda exempel som vi själva medverkat i under vår fyrtioåriga yrkesverksamhet och de analyser av motsvarande problematik som vi då gjort. I ett fåtal fall har vi hämtat material också från andras exempel och rapporter där man beskriver hur man försökt förändra sin verksamhet i enlighet med de nya förutsättningar vi i dag ser framför oss.

Resultatet:

I rapporten kommer således att presenteras de förutsättningar som existerar i en kommun som Degerfors och ett antal tänkbara möjligheter till lokal utveckling som genereras ur våra studier och långa erfarenhet. Dessa erfarenheter och möjligheter har prövats i en workshop under vecka 40 genom att de diskuterats med praktiker och forskare inom vårt nätverk oc h kommunens representanter så att de är förenliga med vetenskap och beprövad erfarenhet och kongruenta och anpassade till den situation Degerfors som samhälle i dag befinner sig i.

image_pdfimage_print
Om Monica Hane 18 Artiklar
Monica är delägare i Samarbetsdynamik, är docent i tillämpad psykologi och har arbetat med samarbets- och psykosociala frågor sedan 1970.

Kommentera gärna denna artikel

Skriv en kommentar

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.