Ett samhälle där våra tidigare handlingsorienterade erfarenheter allt snabbare blir passé och där förväntningarna på framtiden hela tiden måste samtalas fram

Den tyske sociologen Hartmut Rosa[1] har konstaterat att de förändringar som vi drabbas av i dag dramatiskt förändrar människans bilder av den sociala tillvaron. Han relaterar detta till tre processer – teknologiutveckling, nya självbilder samt nya påverkanssystem.

Gunnar Olsson[2] konstaterar i sin tur i sin bok Abysmal att detta medför att den mentala karta vi gemensamt vant oss vid att använda för att tolka, hantera, överlägga om och samordna oss inför olika situationer inte längre stämmer med verkligheten. Han föreslår istället ovanstående bild.

Ett skäl till den förvirring som präglar dagens samtal om arbetslivet är sannolikt att vi just nu saknar tillräckligt djupgående insikter och kunskaper inom de tre dimensioner som Rosa identifierat som drivkrafter bakom den sociala accelerationen för att se vad som är möjligt och vad som inte är möjligt. Arbetslivet och samhället har blivit komplext. Det är denna komplexitet vi ännu inte förstått oss på. Vi fortsätter som om allt var som det tidigare varit.

En aspekt av samhällsutvecklingen, som påverkas särskilt starkt av den turbulenta förändring, som Rosa beskriver, är hur man organiserar sig i arbetet. Detta leder till ständigt nya utmaningar som enskilda politiker, företagare, medarbetare och chefer måste kunna hantera. Dessa situationer har vi få erfarenheter av, och om vi har varit med om sådana så har vi sällan uppmärksammat och tolkat dem dem tillräckligt väl.

Rosa och Olsson är inte ensamma om sina observationer. Flera kända författare och sociologer konstaterar samma sak – exempelvis Bengt Kristensson Uggla. Han pekar i boken ”Slaget om verkligheten”[3]– på förekomsten av samma sociala acceleration som Rosa. Också Kristensson Uggla konstaterar att dagens starka förändringskraft skapar en omfattande förvirring i samhället. Förändringen har stor betydelse för de samtal om arbete, om arbetsplatsen och om arbetslivet som behöver föras både sins emellan personer i det lokala näringslivet och i politiken.

Vi skall här fokusera på arbetsplatsens samtal.  I arbetslivet har länge den så kallade principal-agent-modellen dominerat. Det är denna modell som ligger bakom den klassiska och knivskarpa uppdelningen mellan arbetsgivare och arbetstagare; mellan chef och medarbetare; mellan arbete och fritid. Den knyter an till en administrativ tradition ända från slutet av 1800-talet. Denna modell har nu genom den sociala accelerationen slutat att fungera på det sätt den tidigare gjort. Fayol har blivit omodern.

Frågor av typen ”vem vet mest”, ”vem kan ta det faktiska ansvaret” och ” i vems intresse arbetar man övertid” har hamnat i en gråzon. Begreppet arbete har fått ett annat innehåll och en annorlunda innebörd än förut. Den tekniska påverkan som skett på språkbruket och tänkandet kan illustreras med ett exempel.

”Ledningen” av flygrörelserna ovanför en flygplats ordnas vanligen av en flygledare i ett flygledartorn, som på en skärm, och visuellt, har koll på alla rörelser och ”bestämmer” hur planen skall flyga. Detta alternativ motsvarar principal-agent-modellen. Genom en uppfinning av den svenske uppfinnaren Håkan Lanz är det numera möjligt för piloterna att se varandra på sina monitorer. De kan på sin skärm få samma information som flygledaren om de andra flygplanens position. Piloterna skulle därför i princip kunna manövrera sina flygplan utan att kollidera med varandra på samma sätt som en taxi kan manövrera gentemot andra bilister i rusningstrafik.

Denna tekniska möjlighet ställer dock betydligt större och annorlunda krav på piloterna än vad som är fallet än om man som tidigare har en flygledare. Piloterna, precis som taxiföraren, deltar i något som kan kallas kollektivt handlande. De behöver för att klara situationen mellan sig bygga upp något som kan kallas kollektiv intelligens.

Med kollektiv intelligens menas att man deltar i ett sådant kollektivt handlande som medför att ädet som görs leder till konstruktiva utfall. Detta innebär att aktörerna i stunden förmår att välja att agera klokt i förhållande till:

  • vad som tidigare visat sig vara önskvärda kollektiva mönster,
  • de erfarenheter man har av hur systemet fungerar,
  • den framtid som är möjlig.

Samtidigt skall man undvika att medverka till mönster som visat sig vara destruktiva och oönskade. Vad vi här talar om är således en förmåga till abstrakt tänkande som många författare anser vara anledningen till att homo sapiens som art kunnat dominera jorden. Detta kan emellertid blir föråldrat i takt med att samhället förändras. Därför måste den moderna människan ständigt tillägna sig och utveckla ett mer adekvat abstrakt tänkande.  [4]

Denna typ av mentala förmåga, som innebär att rumsligt orientera sig, har av 2014:års nobelpristagare May-Britt och Edvard Moser demonstrerat hos råttor. Även människans hjärna har uppenbarligen celler som utgör ett positioneringssystem som underlättar orienteringen. Det finns all anledning att tro att samma positioneringssystem kan användas för den koordinering av många olika insatser från olika personer som nu behövs i arbetslivet. En förbättrad sådan ökad färdighet kan därför öka den kollektiva intelligensen.

Gunnar Olsson föreslår i sin bok Abysmal att den bild han presenterar skulle kunna användas vid tillfällen då det handlar om att orientera oss i det ”sociala rummet”. Bilden kan ses som ett slags ”kartbild”, eller kommunikationsmönster, som vi människor kan använda i samtalen med varandra för att orientera oss i det sociala rummet och för att förklara vårt handlande för varandra.

Referenser

[1] Rosa H (2013): Acceleration, modernitet och identitet. Finland: Daidalos.

[2] Olsson G (2007): Abysmal. A Critique of Cartografic Reason. Chicago: The University of Chicago.

[3] Kristensson Uggla B (2012): Slaget om verkligheten. Höör: Brutus Östlinds Bokförlag.

[4] Harari Y N (2014): Sapiens. En kort historik över mänskligheten. Falun: Natur och Kultur.

 

 

image_pdfPDF -generering fungerar inte för tillfälletimage_printUtskrift är däremot ok
Om admin 20 Artiklar
Bengt-Åke Wennberg Organisationskonsult och utforskare av fenomenen organisering och samverkan sedan 1963. Grundare av företaget Samarbetsdynamik AB

Kommentera gärna denna artikel

Skriv en kommentar

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.