Människans natur enligt pionjären Mary Parker Follet

Sju punkter som konfronterar den vanliga uppfattningen om människan i arbetslivet

Den sociala accelerationen förändrar vår syn på tillvaron. För att kunna samtala om olika företeelser i vår tid och då särskilt hur vi ordnar samarbetet på arbetsplatsen måste vi bygga på något mer stabilt än de flyktiga utsagor om människan och hennes villkor som nu görs. En sådan utgångspunkt har vi funnit i en pionjär för kvinnorörelsen och demokratin.– Mary Parker Follett. Follett verkade i USA och Europa mellan 1898 och 1933. Gunnela Westlander, professor emerita vid det nedlagda Arbetslivsinstitutet, har på Carlssons Förlag gett ut en bok, som introducerar oss svenska läsare till hennes tänkande.

Follet ägnade sig åt arbetsplatsens grundfrågor. Det vill säga grupper och grupprocesser, konflikter och integrationsfrågor, demokratifrågor, den dynamiska förändringsprocessen i verksamheter och samhälle, värdet av olikheter om man vill ha ett effektivt samarbete, modern företagsledning, medinflytande och delaktighet, folkbildning samt språkbrukets betydelse för att komma till realistiska och långsiktiga överenskommelser och arbetsformer.

Follett hade en genuin och äkta känsla för människan och hennes natur. Hon skaffade sig en djupare insikt om denna eftersom hon var kvinna. Hon såg sig inte tvungen att integreras i den tidens ”manliga” diskurser om samhällsfrågor. Detta har inte att göra med någon specifik skillnad mellan kvinnor och män. Det är egentligen ett gruppdynamiskt fenomen som uppstår genom att samtalet begränsas i en grupp där man önskar anpassa sig til varandra. Follet tänkte alltså självständigt på ett sätt som den tidens män inte kunde. Follett föregick därför resonemang som senare kom att föras av Abraham Maslow, Carl Rogers, Erich Fromm, Rollo May, Frederick Herzberg m.fl. Dessa formulerade samma tankar som Follet med ett övergripande namn – humanistisk psykologi.

Inom den humanistiska psykologin konstaterades att människan inte bara hade bristbehov utan också utvecklingsbehov (Maslow). Behoven kunde enligt Herzberg uttryckas i termer av hygienfaktorer och motivatorer. Carl Rogers beskrev människans dubbla natur som Beeing och Becoming – alltså att vara eller bli något. Allt detta hade Follett långt tidigare observerat och tagit som utgångspunkter för sitt arbete. Follets utgångspunkter kan formuleras i sju punkter:

  1. Follett protesterade mot de filosofiska och vetenskapliga strömningar som betraktar människans beteende enbart som en följd av stimulus. Hon menade att människan också agerar autonomt och självständigt. Människans framtid är inte entydigt bestämd av yttre påverkan. Människan skapar sin framtid. Just därför blir vi, var och en, liksom de verksamheter vi medverkar i, alltid unika. Follett konstaterar att detta medför att det inte går att dra människor och verksamheter över en kam. Det handlar alltid om att begripa sig på just de speciella enskilda individer och de verksamheter som är aktuella.
  2. Statistiska jämförelser var enligt Follett värdefulla men i det enskilda fallet meningslösa, just på grund av människans unika självständighet. Hennes uppfattning stod i stark motsättning till exempelvis Frederick Taylors idéer, som innebar att man borde notera och efterlikna ”best practice” och att denna kunde räknas ut med hjälp av tidsstudier.
  3. Follett beskrev människan som kreativ. En verksamhet förändrade sig ständigt genom olika nya initiativ både inom den och i dess kontakter med omvärlden. Det man lärde sig i samarbetet inom en verksamhet kunde därför inte ograverat tillämpas på en annan. Varje verksamhet var i varje stund unik. Ingenting var sig likt från den ena stunden till den andra. Detta gjorde också att mätningar av enskilda resultat på vägen saknade värde då processen aldrig avstannade. Man borde istället enligt Follett observera, förstå och värdera den dynamik som verksamheten uppvisade och därmed göra det möjligt att förstå vart verksamheten var på väg.
  4. Av samma skäl går det heller inte enligt Follett att statiskt och teoretiskt i förväg ”organisera upp” en verksamhet för att lösa en given uppgift. Verksamhet är i ständig rörelse. Uppgiften och de utmaningar man möter ändrar karaktär främst genom att människor varje minut får nya erfarenheter men också genom att nya förhållanden uppstår. För att dra full nytta av människors självständighet och kreativitet så krävs att man gemensamt och löpande förstår sin verksamhet och tillsammans formar den verksamhetsidé man behöver tillämpa. Visst var experter till nytta men utan att de deltagande själva kom fram till hur de skulle samverka kunde inte en hållbar och effektiv arbetsform växa fram.
  5. Follett protesterade mot fokuseringen på personlighetsfaktorer. Hon menade att människan inte var något bestämt utan ”skapades” i samspelet med andra. Hon ansåg att det fanns ett dynamiskt förhållande mellan arbete och kunnighetsutveckling. Att begränsa människan till att bara kunna verka i sin egen befattning var oönskat. Individen, vilket gällde alla i hierarkin, måste istället förstå sin egen funktion i helheten. I det ögonblick man insåg detta blev det enligt Follett uppenbart hur arbetet borde ordnas.
  6. Follett protesterade mot den representativa demokratin. Hon menade att ingen kunde se sig som ”representant” för någon annan eftersom alla var olika. För henne var demokrati istället att var och en aktivt medverkade till att formulera och beskriva både det som gemensamt skulle utföras och hur det skulle utföras. Människan skapade själv sin värld. Denna uppfattning ifrågasätter i stort sett alla de ”demokratiska” analyser som i dag görs och de politiska strukturer som vi i dag tror på.
  7. Follett menade att konflikter mellan människor inte kunde undvikas. De var en naturlig följd av människors olikhet. Det var enligt henne meningslöst att sträva efter att ”vinna”. En förlorare strävade alltid efter revansch och då startade konflikten igen på ny kula. Kompromisslösningar medförde bara att konflikten konserverades. En äkta konfliktlösning innebar att parterna såg konflikten som ett tecken på en oförenlighet i beskrivningen av verkligheten. Det var denna oförenlighet som parterna gemensamt måste överbrygga.

Refererenser

Westlander G (2016): Aktivist för mångfald och integration. Pionjären Mary Parker Follett. Stockholm: Carlssons Bokförlag. ISBN 978 91 7331 775 7

Forslin J (2017): En intellektuell aktivist. Recension av Gunnela Westlanders bok om Mary Parker Follet. Seniorpsykologen. Årgång 20, 1:2017, 4 – 6.

image_pdfPDF -generering fungerar inte för tillfälletimage_printUtskrift är däremot ok
Om admin 20 Artiklar
Bengt-Åke Wennberg Organisationskonsult och utforskare av fenomenen organisering och samverkan sedan 1963. Grundare av företaget Samarbetsdynamik AB

Kommentera gärna denna artikel

Skriv en kommentar

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.