Om vårt arbetssätt – en demokratisering av vetenskapen och utredningsformen

Vi  fick hösten 2017 uppdraget att beskriva hur vi, en docent i tillämpad psykologi med arbetsmiljöfrågor som specialitet och en organisationskonsult som arbetat med samarbets- och samverkansfrågor, ser de förändringar som skett i arbetslivet under våra mer än femtioåriga yrkeskarriärer. Vi skall också enligt uppdragsbeskrivningen från detta perspektiv dra slutsatser om vilka konsekvenser denna förändring får för de försök som nu görs att forma ett arbetsliv där alla får plats och kan få sin försörjning.

De strategier som föreslås av Tillväxtverket och regeringen bygger på en reformagenda. Denna innebär att man försöker införa olika generella modeller i arbetslivet. För att dessa skall implementeras används huvudsakligen olika subventioner. Projektet har visat att en sådan reformagenda, som en följd av de omfattande kvalitativa förändringar som skett i arbetslivet, sannolikt har små förutsättningar att lyckas.

Detta är naturligtvis en radikal slutsats. Som stöd för arbetet med att knyta våra egna erfarenheter till dagens förhållanden har vi därför använt föreningen Apertum och vårt omfattande övriga nätverk som byggts upp sedan mer än trettio år. I samtalen med dem har vi kunnat konstatera att den beskrivning av vår sociala situation som gjorts av Hartmut Rosa i boken ”Acceleration, modernitet och identitet” stämmer väl överens med beskrivningar som görs inom många olika vetenskapliga fält och av praktiker i många olika verksamheter.

Den acceleration som Rosas illustrerar har gjort det nödvändigt för människor i samhället att allt mer se sig som subjekt och aktörer. Samhälle och företag kan därför bättre beskrivas som ett nätverk av löst sammansatta mikrosystem. Att individen bör se sig som en självständig person och aktör är också den inställning som förmedlas till våra barn och som premieras av debatterna i samhället. Denna djupgående förändring av självbilden – från utförare till aktiva och väljande subjekt – tvingar fram en demokratisering av vetenskapen, utredningsväsendet och vår demokratiska praxis.

Förändringen har djupgående konsekvenser för samhällets sammanhållning. De diskussioner som förs om samhället och arbetslivet är i dag fångade i ett språkbruk och ett arbetssätt som huvudsakligen har en teknisk grund och som gör individerna till utförare av överhetens instruktioner. I dagens snabbt föränderliga samhälle förkastas denna paternalistiska inställning – inte bara för att den är paternalistisk utan också för att proceduren att skapa instruktioner medför en för långsam anpassning till rådande förhållanden. Diskussioner som bygger på denna princip skapar därför inte den tillit till förslag och åtgärder som är nödvändig för att förslagen skall få önskvärd kraft. Detta påverkar också utredningsförfarandet.

De konventionella arbetssätt som använts i utrednings- och forskningsarbete tar inte fullt ut hänsyn till de systemiska fenomen som numera uppstår i det moderna samhället genom att individerna ser sig som fria aktörer. Därför blir också resultatet av utredningarna och de förslag som då presenteras motstridiga och ofta oanvändbara.

Demokratiskt handlande har alltid behövt en god ”beredning” av de ämnen och frågor som gemensamt måste behandlas. Vi menar att underlaget i dagens samhälle måste vara sådant att alla som är berörda kan skapa den samhörighet och den koordinerade insats som behövs för att förslagen skall kunna implementeras och för att det sociala systemet skall fungera väl.

Underlaget kan därför inte förespråka lösningar och handlingsmodeller som upplevs främmande och orättvisa av betydelsefulla aktörer. För att beredningen skall ge ett resultat som gör skillnad måste istället en stor majoritet av berörda medborgare känna igen underlaget och ha tillit till det. Vi menar därför att ett ”kollektivt utforskande genom samtal mellan engagerade medborgare från så många olika kunskapsfält som möjligt” är den kunskapsinstitution, som en modern demokrati behöver.

I dagens samhälle måste alltså en beredning av en fråga ha en betydligt större bredd av olika perspektiv och kunskapsfält än förr. Processen måste också vara tillräckligt snabb för att kunna belysa även akuta och kortsiktiga frågeställningar. Nuvarande akademisk praxis gör inte detta möjligt. Risken är stor att olika dogmer – och inte medborgarnas faktiska erfarenheter och problemställningar – kommer att ligga till grund för åtgärder och beslut både på central och lokal nivå. Om man tillåter att detta händer uppstår inte den tillit mellan medborgare sinsemellan och mellan medborgare, ledning, politiker och regering som är nödvändig för att skapa det goda samhället.

I vårt arbete har vi utgått från att ett viktigt verktyg för att skapa en stabil grund för beredningar av det moderna arbetslivets frågor är utforskande samtal. Genom goda samtal framgår om de olika föreställningar som utsagorna bygger på kan verifieras av de faktiska förhållanden som deltagarna själva känner till och upplever. Vi har därför byggt rapporten på utforskande samtal i ett antal workshops. Vi har i dessa arbetat med deltagarna på samma sätt som man gjorde i en gammaldags studiecirkel.

Då studiecirklarna var grunden för vår nuvarande demokrati i Sverige så menar vi att detta arbetssätt är en god analogi för hur demokratin och kunskapsgenereringen skulle kunna fördjupas också i vår tid. Skillnaden är att en studiecirkel i vår tid måste breddas. Detta gör vi både genom samtal i nätverket och genom nätverkets kommentarer och synpunkter på resultatet. Därför har vi haft fördjupade mailkontakter med vårt nätverk och skapade också hemsidan www.menvart.se för fortsatt dialog.

Ett studiecirkelarbete hade två viktiga utfall. Det ena utfallet definierades förr som ”att diskussionen fick vara svar på frågan”. Studiecirkeldiskussionen gav då var och en av deltagarna ett underlag som gjorde det möjligt för denne att agera mer klokt i sina respektive sammanhang. Det andra utfallet ledde fram till en ”proposition” som var ett bidrag till en bredare diskussion och fler samtal om ämnet i andra fora. I dessa andra fora kunde kunskaperna om fenomenet breddas och fördjupas. Därmed kunde demokratin förädlas och utredningarna förbättras.

Det första utfallet kan kallas individutveckling. Det andra utfallet kan kallas kunskapsintegrering. Kunskapsintegration är nödvändig för att generera den kollektiva intelligens som vi behöver för att gemensamt forma ett samhälle med allt större livskvalitet och livskraft. De samtal vi fört inom ramen för projektet har mynnat ut i radikala insikter. I arbetet med frågeställningen har det visat sig att de olika förslag till åtgärder i frågan om ”vägar till lättare jobb” bör omvärderas, fördjupas och diskuteras mycket mera än vad man tidigare gjort. De kan till och med, om de implementeras, göra mer skada än nytta. Vi har skrivit rapporten så att det skall vara möjligt att läsa precis de delar av rapporten och de artiklar på denna hemsida – och i precis den ordning – som läsaren finner relevant.

 

Underlag

Archer L, Hicks L, Whitaker D och Whitaker G (1994): Research Partnerships – Ways in which organisations and university-based facilitators/researchers may work together to carry out research, facilitate programme and staff development and improve quality of work and worklife. York: Social Work Research and Dedvelopment Unit, Department of Social Policy and Social Work. University of York.

Ovanstående artikel som varit vägledande för vår metodutveckling, är inte i dag tillgänglig men kan laddas ner som pdf här.

Archer L, Whitaker D (1994): Developing a culture of learning through reserach partnerships. Chapter ten in: Reason P (ed): Participation in human inquiry. London: Sage Publication

Asplund J (1970). Om undran inför samhället. Lund: Argos.

Fleck, L (1997): Uppkomsten och utvecklingen av ett vetenskapligt faktum. Inledning till läran om tankestil och tankekollektiv. Stockholm: Brutus Östlings bokförlag Symposium.

Funtowicz, S, Strand, R (2009): Models of Science and Policy i Traavik, T och Ching, L ed: Biosafety First. Del 2, Kapitel 16. Peneang: Third World Network.

Gibbons, M, Limoges, C, Nowotny, H, Schwartzman, S, Scott, P, Trow, M (1994): The New Production of Knowledge: The Dynamics of Science and Research in Contemporary Society, Sage Publication.

Gibbons, M (1999): Science´s new social contract with society. Nature, vol. 402, supp, 2 Dec 1999.

Josefsson O (1996): Arbetarna tar ordet – språk och kommunikation i tidig arbetarrörelse. Malmö: Carlssons Förlag.

Karlsson P, Schilling P (2006): Nya teorier – Ny kunskapsproduktion, några teoretiska perspektiv på IVA:s universitetsframsyn 2005/2006. Stockholm: Institutet för studier av utbildning och forskning.

Kuhn,T (1979): De vetenskapliga revolutionernas struktur. Lund: Doxa.

Pörn, I (1990): Filosofi – visdom för vår tid? I Venkula J ed.: Ajatuksen Voima. Juväskulä.

Ramírez J (2004): Retorik som humanvetenskaplig kunskapsteori och metod i samhällsplanering – en idéöversikt. Statsvetenskaplig Tidskrift 2003/2004. Årg 106:1.

Rosa H (2012): Acceleration, Modernitet och Identitet – tre essäer. Göteborg: Daidalos.

Runsten P, Werr A (2015): Kunskapsintegration – om kollektiv intelligens i organisationer. Lund: Studentlitteratur.

Stengers L (1997): Power and Invention, Situating Science – Theory out of Bounds. Minneapolis: The University of Minnesota Press.

Stengers, Isabelle (1999). For en demokratisering av vitenskaperne. Oslo: Spartacus forl.

Stengers, Isabelle (2000). The invention of modern science. Minneapolis: Univ. of Minnesota Press.

Strand, R (2002): Complexity, Ideology and Governance. Emergence 4 (1/2) 164-83: Lawrence Erlbaum Associates, Inc.

Törnebohm, H (1996): Paradigmatik, essä. Inst. För vetenskapsteori. Göteborg: Göteborgs Universitet

 

image_pdfPDF -generering fungerar inte för tillfälletimage_printUtskrift är däremot ok
Om Monica Hane 18 Artiklar
Monica är delägare i Samarbetsdynamik, är docent i tillämpad psykologi och har arbetat med samarbets- och psykosociala frågor sedan 1970.

Kommentera gärna denna artikel

Skriv en kommentar

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.