Från en reformstrategi till välgrundade interventioner

Ett paradigmskifte

Det har i vårt projekt bekräftats att dagens arbetsliv, till skillnad mot förr, måste beskrivas som ett nätverk av självständigt handlande subjekt. Dessa formerar ett antal flyktiga mikrosystem med egna mål och värderingar. Man kan inte längre, så som man gjorde för femtio år sedan, beskriva de olika verksamheterna i arbetslivet med hjälp konventionella befattningsbeskrivningar, hierarkier och organisationsplaner. Varje sådant nätverk har en kollektiv intelligens. Enligt Runsten och Werr avgör denna kollektiva intelligens hur väl nätverket kan fungera. [1] 

Funktionen i nätverket påverkas av de interventioner som görs i det. Dessa interventioner kan komma från personer utifrån eller inifrån nätverket eller helt enkelt bestå av förändrade fysiska förutsättningar. En vanlig utgångspunkt enligt det gamla sättet att resonera har varit att systemets funktion skulle kunna förändras genom införandet av standardiserade modeller och organisationsstrukturer. Ett annat alternativ har varit att man vertikalt av en överhet introducerar koncepts eller föreskrivna ideologier av olika slag. Därvid är utbildning en viktig åtgärd.

För enkelhetens skull kallar vi denna strategi för en reform-strategi. [2] I samtal och debatter om samhället är det denna tankefigur som dominerar även om de som samtalar inte är kopplade till någon som kan genomföra sådana reformer. De kan till och med befinna sig längst ner på den vertikala skalan och ändå samtala som om de satt i en ledning och hade makten att göra det. Sådana diskussioner blir abstrakta och principiella. De tar inte hänsyn till den faktiska komplexitet som kännetecknar människors samspel. En reform-strategi kan därför aldrig inkludera den samlade kunskap som finns om det moderna arbetslivets villkor. Därför riskerar denna typ av strategi att misslyckas. Samtalen om organisatoriska och samhällsfrågor blir meningslösa. För att komma ur den onda cirkel som bygger på en reform-strategi bör man istället tala om interventioner.

[1] Runsten P, Werr A (2016): Kunskapsintegration – Om kollektiv intelligens i organisationer. Lund: Studentlitteratur AB.

[2] Det i Sverige bästa exemplet på reform-strategier finner vi i makarna Myrdals arbeten. Dessa låg till grund för framväxten av det svenska folkhemmet.

image_pdfPDF -generering fungerar inte för tillfälletimage_printUtskrift är däremot ok
Om admin 20 Artiklar
Bengt-Åke Wennberg Organisationskonsult och utforskare av fenomenen organisering och samverkan sedan 1963. Grundare av företaget Samarbetsdynamik AB

Kommentera gärna denna artikel

Skriv en kommentar

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.