Kraven på tillit i dagens arbetsliv

Paradigmskiften skapar förvirring och misstillit

David Snowden[1] illustrerar i sin artikel i Harward Business Review vad som händer om aktörerna misslyckas med att förstå komplexitetens väsen. Det kan enligt Snowden, i den förvirring som uppstår i gränsövergångarna från enkel och komplicerad till komplex, kännas frestande att med kraft försöka begränsa olika ”sidosprång” och missnöjesyttringar. Särskilt om man tror att man har den ”rätta” modellen. Med bestämmelser och korrigeringar gör man situationen än mer komplex. ”Övertalningsåtgärder” under en kortare tid kan också möjligen skapa visst lugn och stabilitet.

Den sociala accelerationen kommer emellertid att hinna fatt systemet. Det kaos som då uppkommer blir en obehaglig överraskning. Historiskt kan vi finna många sådana perioder av kaos och omställning innan en radikal omställning blir nödvändig.[2]

För att förstå vad som händer när gränserna passeras, måste vi gå på djupet med tillitens väsen.[3] Både tillit och misstillit bygger på två fenomen; igenkänning och förväntan. Känner vi igen mönstret, och om vi kan förvänta oss handlingar i linje med detta, känner vi oss beredda. Är det ett positivt och vänligt mönster så kan vi välja att samarbeta. Tycker vi oss känna igen ett bedrägligt och farligt mönster så skyddar vi oss eller motverkar det aktivt. I dagens arbetsliv uppstår ett tredje alternativ – nämligen att man varken känner igen det ena eller andra och att man därför riskerar att bli offer för sin okunnighet. Otryggheten ökar.

I vår tid är otryggheten därför inte enbart ett individuellt problem. Den samverkan som skapats av de andra kan försvåra den förståelse för skeendet som en aktör behöver för att agera klokt. Aktörerna uppfattar då varandra som opålitliga vilket skapar otrygghet.

Regeringen har under flera år uppmärksammat att det finns ett stort problem med tilliten till och förtroendet för de offentliga förvaltningarna. Den har därför tillsatt två delegationer för att belysa denna fråga.

Den första – värdegrundsdelegationen – fastnade vid att det var viktigt för alla förvaltningar att ansluta sig till den juridiskt rättsliga grunden för sina verksamheter för att uppnå tillit. Den andra – tillitsdelegationen – valde att i sina delrapporter understryka att förvaltningarna måste upplevas producera ”nytta” för medborgarna och pekade på betydelsen av brukarfokus och delaktighet. Båda använder sig av reform-strategin och bygger sina rekommendationer på ”modeller”. Båda utgår från ett vertikalt förhållande. Det vill säga att man skall ha tillit till de som bestämmer.

Ett alternativ som vi förordar i rapporten är att fokusera mer på den tillit som kan växa fram i ett horisontellt och jämställt förhållande, människor emellan. Denna tillit uppkommer om man gemensamt lyckas hantera en svår situation eller lösa ett problem. När det händer ökas den kollektiva intelligensen. En förutsättning för att ett sådant samarbete skall uppstå och lyckas är att man gemensamt förmår att hedra den kunskap som finns om hur det är att vara människa.  Flera exempel i vår rapport illustrerar den allmänmänskliga dimension man då måste ta hänsyn till.

[1] Snowden D, Boone M (2007): A Leaders´s Framework for Decision Making. Harvard Business Review. https://hbr.org/2007/11.

[2] Dessa perioder har kallats sökperioder. En sökperiod är den tid under vilken det gamla tankemönstret konfronteras och det nya slutligen växer fram. De ”svenska” sökperioderna har illustrerats i Engellau P (1987): På spaning efter Moder Sveas själ. Stockholm: Timbro.

[3] Se Ramírez JL (2001): Den mänskliga existensens grund – en undersökning om tillitens fenomenologi. I Aronsson G (2001): Tillitens ansikten. Lund: Studentlitteratur AB.

 

image_pdfPDF -generering fungerar inte för tillfälletimage_printUtskrift är däremot ok
Om admin 20 Artiklar
Bengt-Åke Wennberg Organisationskonsult och utforskare av fenomenen organisering och samverkan sedan 1963. Grundare av företaget Samarbetsdynamik AB

Kommentera gärna denna artikel

Skriv en kommentar

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.