Warning: Invalid argument supplied for foreach() in /customers/d/3/b/menvart.se/httpd.www/wp-content/plugins/pdf-print-pro/pdf-print-pro.php on line 3000 Warning: Invalid argument supplied for foreach() in /customers/d/3/b/menvart.se/httpd.www/wp-content/plugins/pdf-print-pro/pdf-print-pro.php on line 3027 Warning: Invalid argument supplied for foreach() in /customers/d/3/b/menvart.se/httpd.www/wp-content/plugins/pdf-print-pro/pdf-print-pro.php on line 3027 Warning: Invalid argument supplied for foreach() in /customers/d/3/b/menvart.se/httpd.www/wp-content/plugins/pdf-print-pro/pdf-print-pro.php on line 3027 Warning: Invalid argument supplied for foreach() in /customers/d/3/b/menvart.se/httpd.www/wp-content/plugins/pdf-print-pro/pdf-print-pro.php on line 3027 Warning: Invalid argument supplied for foreach() in /customers/d/3/b/menvart.se/httpd.www/wp-content/plugins/pdf-print-pro/pdf-print-pro.php on line 3027 Warning: Invalid argument supplied for foreach() in /customers/d/3/b/menvart.se/httpd.www/wp-content/plugins/pdf-print-pro/pdf-print-pro.php on line 3027 Warning: Invalid argument supplied for foreach() in /customers/d/3/b/menvart.se/httpd.www/wp-content/plugins/pdf-print-pro/pdf-print-pro.php on line 3027 Warning: Invalid argument supplied for foreach() in /customers/d/3/b/menvart.se/httpd.www/wp-content/plugins/pdf-print-pro/pdf-print-pro.php on line 3058 Warning: Invalid argument supplied for foreach() in /customers/d/3/b/menvart.se/httpd.www/wp-content/plugins/pdf-print-pro/pdf-print-pro.php on line 3000 Warning: Invalid argument supplied for foreach() in /customers/d/3/b/menvart.se/httpd.www/wp-content/plugins/pdf-print-pro/pdf-print-pro.php on line 3027 Warning: Invalid argument supplied for foreach() in /customers/d/3/b/menvart.se/httpd.www/wp-content/plugins/pdf-print-pro/pdf-print-pro.php on line 3027 Warning: Invalid argument supplied for foreach() in /customers/d/3/b/menvart.se/httpd.www/wp-content/plugins/pdf-print-pro/pdf-print-pro.php on line 3027 Warning: Invalid argument supplied for foreach() in /customers/d/3/b/menvart.se/httpd.www/wp-content/plugins/pdf-print-pro/pdf-print-pro.php on line 3027 Warning: Invalid argument supplied for foreach() in /customers/d/3/b/menvart.se/httpd.www/wp-content/plugins/pdf-print-pro/pdf-print-pro.php on line 3027 Warning: Invalid argument supplied for foreach() in /customers/d/3/b/menvart.se/httpd.www/wp-content/plugins/pdf-print-pro/pdf-print-pro.php on line 3027 Warning: Invalid argument supplied for foreach() in /customers/d/3/b/menvart.se/httpd.www/wp-content/plugins/pdf-print-pro/pdf-print-pro.php on line 3027 Warning: Invalid argument supplied for foreach() in /customers/d/3/b/menvart.se/httpd.www/wp-content/plugins/pdf-print-pro/pdf-print-pro.php on line 3058 Warning: Invalid argument supplied for foreach() in /customers/d/3/b/menvart.se/httpd.www/wp-content/plugins/pdf-print-pro/pdf-print-pro.php on line 3000 Warning: Invalid argument supplied for foreach() in /customers/d/3/b/menvart.se/httpd.www/wp-content/plugins/pdf-print-pro/pdf-print-pro.php on line 3027 Warning: Invalid argument supplied for foreach() in /customers/d/3/b/menvart.se/httpd.www/wp-content/plugins/pdf-print-pro/pdf-print-pro.php on line 3027 Warning: Invalid argument supplied for foreach() in /customers/d/3/b/menvart.se/httpd.www/wp-content/plugins/pdf-print-pro/pdf-print-pro.php on line 3027 Warning: Invalid argument supplied for foreach() in /customers/d/3/b/menvart.se/httpd.www/wp-content/plugins/pdf-print-pro/pdf-print-pro.php on line 3027 Warning: Invalid argument supplied for foreach() in /customers/d/3/b/menvart.se/httpd.www/wp-content/plugins/pdf-print-pro/pdf-print-pro.php on line 3027 Warning: Invalid argument supplied for foreach() in /customers/d/3/b/menvart.se/httpd.www/wp-content/plugins/pdf-print-pro/pdf-print-pro.php on line 3027 Warning: Invalid argument supplied for foreach() in /customers/d/3/b/menvart.se/httpd.www/wp-content/plugins/pdf-print-pro/pdf-print-pro.php on line 3027 Warning: Invalid argument supplied for foreach() in /customers/d/3/b/menvart.se/httpd.www/wp-content/plugins/pdf-print-pro/pdf-print-pro.php on line 3058 Tjänstesamhället - Ett arbetsliv i förändring - men vart?

Värna det sociala kapitalet

Den sociala accelerationen drivs av förändringar i människors självbild, av tekniken och av media. I denna artikel skall jag behandla frågan om självbild och vad den betyder för arbetet, arbetsplatsen och den lokala ekonomin. I den allmänna politiska debatten knyts ofta välstånd till ekonomiska begrepp som exempelvis bruttonationalprodukten. Det visar sig nu emellertd att den knytning till bruttonationalprodukten, som var relevant att använda sig av i politiska diskussioner vid framväxten av industrisamhället, då fattigdomen var omfattande, inte gäller i dag.  I dag är situationen annorlunda. Sambandet mellan bruttonationalprodukt och välmående har planat ut. I de utvecklade ekonomierna ökar  människors uppfattning om sitt välmående bara marginellt då bruttonationalprodukten ökar. Man får det bättre, men det är då andra faktorer som blir viktiga för välmåendet. Däremot är bruttonationalprodukten nära koppad till ökade spekulationsvinster i den finansiella sektorn. De som sysslar med sådana ”affärer” blir därmed gynnade så länge som värdena på fasta tillgångar stiger. Detta är ett ”välmående” som saknar samband med vad man i dag uppfattar som livskvalitet.

Den engelska ekonomen Richard Layard har försökt precisera vilka faktorer som människor normalt beskriver som ett kriterium för en ”välmående” lokal ekonomi. Det handlar då inte om makroekonomiska förutsättningar som hänger samman med finansekonomin utan snarare om vilka faktiska fysiska förhållanden i mikroskalan människor i allmänhet knyter till sitt och andras välmående. Samma typ av undersökningar fast i ännu större skala har nu gjorts av Ronald Inglehart,

Layard beskriver följande faktorer som viktiga

  • Samhörighet med sin familj, släkt och vänner
  • Finansiell handlingsfrihet i meningen att kunna bygga sin egen tillvaro
  • Arbete som bidrar till samhällets utveckling och uppfattas vara av värde
  • Hälsa
  • Personlig frihet
  • Leva i enlighet med existentiella värden

Ett tillägg som inte riktigt passar in i listan är en upptäckt som Layard gjorde så att säga vid ”sidan om” – nämligen att människor inte tycker om att bli jämförda. Ett samhälle där man ständigt jämförs med varandra är således mindre tilltalande än ett där man blir accepterad som man är. Denna upptäckt har senare vetenskapligt beskrivits som att människor värnar om sin integritet. Integritet är således en mycket viktig faktor som bör läggas till Layards lista.

Layards annorlunda faktorer har lång tradition och återkommer numera hos de flesta traditionella välfärdsforskare. Faktorerna tycks vara mer knutna till individens egen aktivitet och möjlighet att ta sig en plats i det sociala sammanhanget än till tillgången till varor och tjänster.

BNP-resonemangen ledde på sin tid fram till behovsteorier, Dessa refererade då till en passiv kund vars behov tillfredsställs utifrån av någon annan. Layards faktorer pekar på att helt andra faktorer dominerar i dag. Layard noterar faktorer som är av betydelse för en aktör. Om man accepterar hans utgångspunkt uppstår en helt annan ekonomi. Ett utvecklingsarbete som satsar på behovsresonemang försöker finna sådant som andra – företag, stat och överhet – kan göra för att göra människan ”nöjd”. Ser man istället individen som  aktör är det viktigt att finna samarbetsfrmer som stödjer individen i hennes egen strävan.

Layards nya tankefigur gör att det går att knyta an till Robert Putnams arbete med socialt kapital. Putnam har med olika undersökningar kunnat visa att det sociala kapitalet – det vill säga den samhörighet som kan växa fram i en bygd genom föreningsliv och andra sociala aktiviteter – har mycket stor betydelse. Vad som stärks vid dessa möten verkar inte främst vara att man trivs tillsammans. Den avgörande faktorn tycks vara att samspelet har betydelse för individens integritet genom att denne känner trygghet i sitt agerande i samspelet med andra.

Många – inklusive Putnam – påstår att detta sociala kapital också är av en direkt betydelse för den reala ekonomin. Betydelsen hänger samman med behovet av självständighet hos aktörerna. Om transaktionerna i den lokala ekonomin allt för mycket bestäms utifrån och uppifrån så kan det sociala kapitalet inte bevaras och växa till sig. Transaktionerna i den reala ekonomin kan då inte genomföras – eller tillåts inte genomföras – på ett sätt som gynnar eller stödjer individens integritet.

I den principal-agent-modell som vanligen tillämpas så uppstår starka relationer mellan personer i beslutsträdens toppar, Denna verkar blockera utvecklingen. Den leder antingen till korruption eller konflikter. Utvecklingen av fotfolkets självbilder, teknologin och media gör därför nu att utvecklingen går mot att institutioner som kommunen och nationalstaten får allt mindre politisk betydelse för den reala ekonomin. En av de ”politiska” enheter som allt mer verkar få stor betydelse är istället bygden (närsamhället).

Det är därför viktigt att man i närsamhället – den lokala ekonomin – värnar om verksamheter som ökar det sociala kapitalet. Det vill säga att man värnar om varandras integritet i samspelet med varandra. Eftersom en styrning uppifrån eller utifrån kränker integriteten bör man alltså i allt mindre grad förlita sig på utifrån kommande eller statlig och kommunal styrning. Det är mer viktigt att uppmärksamma den reala ekonomins – de horisontella transaktionernas – betydelse för att förändra och påverka människors livsvillkor än vad staten, EU och de stora ekonomierna gör.

Referenser

Diener, E., & Tay, L. (2015). Subjective well-being and human welfare around the world as reflected in the Gallup World Poll. International Journal of Psychology, 50, 135-149. Published, 06/26/2015.

Inglehart R, Norris P (2017): Trump and the Populist Authoritarian Parties: The Silent Revolution in Reverse. Perspectives on politics. Volume 15, Issue 2, p 443-454. Published online: 08 June 2017. https://doi.org/10.1017/S1537592717000111.

Layard R (2005): Happiness and public policy: A challenge to the profession. _ Artikeln kan laddas ner från webben på http://cep.lse.ac.uk/textonly/_new/staff/layard/pdf/RL425c-090805-Happiness-and-public-policy.pdf

Putnam R D (1994): Making democracy work. Princeton: Princeton University Press.

Rothstein B och Kumlin S (2000): Demokrati, socialt kapital och förtroende. Texten kan laddas ner från webben på http://ipd.gu.se/digitalAssets/1288/1288309_049-062.pdf

Snyder T (2017): Om Tyrrani – tjugo lärdomar från det tjugonde århundradet. Stocksholm: Albert Bonniers Förlag.

Thomassen O J et al (2017): Exploring the Concept of Integrity – Toward a Craft-Inspired Interpretation. Nordic Journal of working life studies, Volume 7, Nummer 52, Augusti 2017. p 39-50. Artikeln kan laddas ner från: http://www.samarbetsdynamik.se/images/dokument/Exploring-the-Concept-of-Integrity—Toward-a-Craft-Inspired-Interpretation-by-Thomassen-et-al.pdf


Det finns en skillnad mellan real och finansiell ekonomi

Jag har märkt att många diskussioner om den lokala ekonomin präglas av missmod och uppgivenhet. Politiker tror att denna kan botas med mer bidrag och pengar. Problemet för aktörerna i den lokala ekonomin verkar emellertid vara att dagens samhällsdiskussion och ekonomiska förhållanden styrs av, institutionella och språkliga mönster från industrisamhället trots att de förhållanden som då fanns inte längre är relevanta.

Detta gör att ekonomin inte fungerar så som det en gång var tänkt. Detta gör också att inte heller de politiska insatser som görs får den effekt man hoppas på. För att bryta denna situation måste var och en som agerar i den lokala ekonomin sätta sig in i hur det nuvarande systemet fungerar. Först då kan man undvika att bli offer för det. Jag skall i denna artikel sammanfatta hur jag har förstått situationen.

Det finns en skillnad mellan real ekonomi och finansiell ekonomi. Med real ekonomi menar jag den ekonomi som skapas genom utbyten människor emellan och där pengar används som betalningsmedel. Ibland kallas denna ekonomi också för transaktionsekonomin. Denna sorts ekonomi är förstås central för medborgare i en lokal ekonomi. Med finansiell ekonomi menar jag den ekonomi som styrs av affärer, manipulationer och utbyten av kapital och pengar som sådana. Dessa två ekonomier måste gå i takt och stödja varandra. Det gör de inte i dag. De avlägsnar sig istället i rask takt från varandra både praktiskt och tankemässigt. Detta dränerar den lokala ekonomin.

Transaktionsekonomin är intressant av det skälet att den påverkas av tillgången på pengar i det lokala systemet. Pengar skapas i dag genom bankernas utlåning men fastnar vanligen i det finansiella systemet och bidrar därför inte till en förbättring av den lokala ekonomin. En komplikation för finansmarknaden är de kryptovalutor som nu introduceras – exempelvis bitcoin. Dessa ökar tillgången på betalmedel i systemet utan att det genereras ett större värde. Intensiteten i den lokala ekonomin kan också ökas genom att man ökar transaktionshastigheten. Genom att pengar cirkulerar snabbare så ser det ut som om det fanns mer av dem. Detta fick vi klart för oss genom vårt samarbete med nu bortgångne folkbildaren Torbjörn Fjällström som engagerade sig i att försöka rycka upp Rinkebys ekonomi genom att skapa förutsättningar för att behålla penningmängden och öka transaktionshastigheten inom stadsdelen.

Kretsloppet i den lokala ekonomin försvagas om pengaströmmar flyttas bort ur den och ”låses in i” den finansiella sfären. Den finansiella sfären kan i detta avseende betecknas som en makroekonomi och den reala lokala ekonomin som en mikroekonomi. Makroekonomin dränerar då mikroekonomin. Denna dränering av mikroekonomin sker både genom att storföretag bufferterar och investerar vinstmedel i ”fasta värden”, gör vinstuttag till aktieägare och genom att staten beskattar aktörerna. Obalansen mellan de två ekonomiska strukturerna verkar vara en av orsakerna till de kriser om drabbat oss. En viktig anledning till obalansen är att det makroekonomiska agerandet ofta motiveras med analyser som bygger på föreställningar och tankegods som vi ärvt från industrisamhället. Sådana resonemang blir meningslösa i en mikroekonomi. Denna växande klyfta i tankegodset skapar stora problem för den lokala ekonomin. Några exempel:

  • tillväxt av BNP är ett olämpligt mått på välstånd och lycka. Detta var ok i början av industrisamhället för alla länder men har i dagens utvecklade länder inte alls samma betydelse som det hade förr. Tillväxt av BNP genom ökad penningmängd utan mostvarande värdeökning kan numera till och med vara oönskad.
  • ekonomiskt välstånd och tillväxt, så som det mättes i går och mäts i dag, kan inte förbättra nödvändiga lokala erbjudanden som god skola, vård och omsorg och annan social service för medborgarna eftersom centrala pengar likriktar utbudet och förhindrar den nödvändiga lokala anpassningen. Genom att de politiska regleringarna ökar går de två bedömningssystemen tvärs emot varandra. Paradoxalt nog så dränerar då en bättre makroekonomi (när överheten får mer pengar att göra reformer för) möjligheterna till att skapa en fruktbar mikroekonomi (där aktörerna själva har kontroll över sin tillvaro).
  • ”kassalådan” där staten eller andra överordnade organ samlar pengar på hög för att dela ut till medborgarna är en gammal och föråldrad bild av hur sambandet mellan makro och mikro i realiteten ser ut. Denna bild missgynnar deltagarna i den reala ekonomin på bekostnad av deltagarna i den finansiella. Fokus läggs då på kapitaltransaktioner snarare än utbytesrelationer. Detta medför en osynlig och obeveklig förskjutning av makt från gräsrötterna till toppen.
  • genom den förskjutning som skett mellan produktion av varor och produktion av tjänster så har betydelsen av den reala transaktionsekonomin ökat kraftigt.  Arbete byggt på tjänster har kraftigt ökat i betydelse. Samtidigt har övrflyttningen av fokus till den finansiella ekonomin blockerat en utveckling av transaktionsekonomin eftersom möjligheterna att få ut mer ”vinst” per arbetad timme när det gäller tjänster är betydligt mer begränsad än när det gäller varor.
  • övergången till det postindustriella samhället har av detta skäl inneburit en kraftig förskjutning av arbetade timmar mot det som ibland kallas den ”blå och vita” sektorn. Blå sektor är den ekonomi och det arbete som kan hänföras till offentliga verksamheter – exempelvis vård, skola och omsorg. Vit sektor är den ekonomi och det arbete som kan hänföras till självorganiserat och idéellt arbete. Som en ytterligare post tillkommer så kallat självorganiserat och obetalt arbete – exempelvis vård av anhöriga som är av stor betydelse för välfärden. Dessa ekonomier blir en slags restpost som får allt mindre relativa resurser när den finansiella (makro)ekonomin växer.
  • den överflyttning av obetalt och ideellt arbete till betalt arbete som nu sker medför att de principer och regelsystem som är anpassat för utbyte och produktion av varor plötsligt skall tillämpas på helt andra förhållanden än systemet var avsett för. Detta begränsar möjligheterna att använda arbetsinsatserna effektivt och göra det möjligt för de aktuella verksamheterna att utvecklas. De som engagerar sig i den nya typen av aktiviteter har inte heller någon självklar plats de institutionella förhållanden som etablerats som en konsekvens av industrisamhället.
  • löner och ersättningar tillhör den reala ekonomin. Förskjutningen mot en allt större betydelse för den finansiella ekonomin medför också att denna del av ekonomin får allt mindre utrymme – främst beroende på att ersättningarna för arbetade timmar kräver allt större transaktionssummor. Begränsningen av ”pengar” för utbyten i transaktionsekonomin innebär därför en ständig försvagning av ersättningen för arbetstid i jämförelse med de möjliga spekulativa finansiella vinster som kan göras av den finansiella ekonomins aktörer.  Om inget görs kommer det därför att uppstå en proletarisering av våra lokala ekonomier.
  • strävan mot vinst i kapitalsektorn blir allt mer meningslös eftersom man i dagens samhälle betraktar andra värden än materiella tillgångar som viktiga tillgångar som inte kan mätas i pengar som ­exempelvis kunskap och det som kallas intellektuellt kapital. Det sker därför kraftiga men osynliga förskjutningar i de maktförhållanden som präglade industrisamhället. Obalansen mellan maktcentra skapar intressekonflikter och motsättningar som motverkar en ökad produktivitet.
  • penningtillgången och penningpolitik bygger för närvarande på att tillgångar och kapital kan knytas till materiella förhållanden. Dessa är i sin tur knutna till produkter, varor och fasta installationer. I den reala ekonomin så som den utvecklats i det postindustriella samhället blir emellertid människor allt dyrare och varor och industriella tjänster grundade i avancerad teknik allt billigare. Det finns därför inte tillräckligt med lokalt lönsamma projekt att investera dem i. Aktivitetsmönstret i de ekonomiska transaktionerna förskjuts som en följd av detta från människoknutna utbytesaktiviteter till automatiserade och självorganiserade aktiviteter och till etablerandet av globala servicekedjor.
  • det sker därmed också en ständig utfasning av för människor viktiga service- och tjänsteverksamheter. Sådana verksamheter lönar sig allt sämre så som de ekonomiska kalkylerna vanemässigt görs. Det hjälper inte att dessa verksamheter görs offentliga då offentliga åtaganden måste bedömas efter samma ekonomiska kriterier som de privata.

Ovanstående svårigheter är naturligtvis inte möjliga att lösa inom en begränsad lokal ekonomi. De kräver andra och mer omfattande åtgärder. Vad som däremot kan åtgärdas är att på olika sätt – trots den makroekonomiska trenden – värna om de lokala verksamheter som riskerar att bli utfasade. Detta kan åstadkommas genom ett bättre lokalt samarbete i vilket man förstår och uppskattar värdet av sådana lokala verksamheter och som Torbjörn Fjällström anstränger sig att behålla penningmängden lokalt och snabba upp transaktionshastigheten.

 

Referenser

Cervanka A (2012): Vad är pengar? – Allt vad du velat veta om världsekonomin men inte vågat fråga om. Stockholm: Natur och Kultur

Ingelstam L (2007): Ekonomi på plats. Centrum för kommunstrategiska studier CKS, Linköpings universitet, Campus Norrköping.

Lovén L (/Behovet-av-en-annan-ekonomi-121213.pdf

En intressant redogörelse för penningens och bankernas roll i transaktionsekonomin – det vill säga snarare hur den finansiella ekonomins negativa effekter kan oskadliggöras genom lokala valutor – ges också av

Lovén L (2016):  Bitcoin – en finansiell revolution. Malmö;  www.blockkedjan.se

 


Tjänsteverksamhet kräver ökat handlingsutrymme

En fråga som vi ofta konfronterats med är vad man nu – och i dagens ekonomi som präglas allt mer av tjänster – skall prata om när man möts och vill samarbeta. Ofta utgår dessa samtal från principal-agent-modellen, det vill säga att man skall vara delaktig i eller acceptera en plan. Denna tanke bygger på att de enskilda aktörerna ingår i ett kollektiv vars gemensamma handlande regleras uppifrån eller utifrån.

Även om planen bara anses vara en prognos eller ett förslag, så är den vanligen utformad utifrån vissa bestämda förutsättningar som är givna i meningen att det finns övergripande regler och principer som varje enskild aktör tvingas rätta sig efter. Det man måste rätta sig efter bildar då grunden för en samordning. Förverkligandet av planen handlar då främst om sådant – subventioner eller sanktioner – som någon styrande instans disponerar, och förväntas använda sig av, om någon avviker från planen.

Planering är rimlig om situationen är sådan att resultatet blir givet om aktörerna agerar som förväntat.  Problemet är emellertid i de allra flesta fall att aktörerna inte kan förväntas agera som förväntat. De väljer fritt vad de skall göra. Ibland är detta dåligt men ofta är det bra. I många fall skulle det både för aktörernas egen framgång och/eller för det gemensamma vara olyckligt om de ”lockades” att göra så som en överordnad instans vill. De förändringar som skett genom den sociala accelerationen gör att deltagarna i det sociala systemet i dag alltid behöver ta en egen ställning till vad som är bäst att göra. Var och en gör av naturliga skäl olika bedömningar. Därför fungerar heller inte alltid olika former av sanktioner eller ”belöningar”, om de utformas alltför snävt, på det sätt som de som gjort planen tänker sig.

I de försök som gjorts av exempelvis mer egenmakt och självstyrning har därför en helt annan utgångspunkt för resonemangen visat sig vara lämplig. I dessa försök har man måst acceptera att aktörerna inte är bundna av olika övergripande försök att reglera deras handlande. Man har tvingats inse att aktörerna agerar ”fritt” utifrån vars och ens egna förutsättningar och föreställningar, och att alla är olika.

Man kan då tro att det kan bli kaos. Ett mer rimligt antagande är emellertid att individen av praktiska skäl inte kan agera enbart för att maximera sin egen nytta oberoende vad alla andra gör. Ett sådant agerande skulle för individen kunna innebära stora sociala problem i termer av integrering, förtroende hos de andra och individens egen sociala position. Man kan därför utgå från att aktörer i ett socialt system i hög grad rättar sig efter vad andra aktörer gör och hur andra aktörer kan tänkas värdera deras agerande. Detta kan ligga till grund för de samtal som gemensamt måste föras om den lokala ekonomin.

Vissa handlingar som aktörerna kan välja kommer då i samtalen av de andra att uppfattas rimliga och önskvärda. Andra kan tänkas vara störande och problematiska och ytterligare andra kan uppfattas som helt meningslösa och spill av tid och kraft då de inte leder till något positivt varken för aktören själv eller gemenskapen. Sådana uppfattningar kommer att påverka de engagerade aktörernas gensvar. I varje socialt sammanhang skapas därför ett handlingsutrymme inom vilket en aktör har möjlighet att agera för att bidra till det gemensamma utan att andra störs av det och kanske till och med kan stödja det om de leder till ett gemensamt bästa. Problemet i dag är att varje aktör måste gissa sig till, och själv formulera, detta handlingsutrymme.

Om man inte kan förutse hur andra kan komma att reagera blir dessa gissningar osäkra. Om man bara ser konsekvenser av typen beöningar och bestraffningar kan det finnas mycket få valmöjligheter än att inrikta sitt agerande på det som styrs av andra. Om man uppfattar att handlingsutrymmet är litet eller okänt återstår då enbart att följa en trygg strategi. Vitaliteten och energin begränsas. Skall samverkan inom en lokal ekonomi bli mera vital och framgångsrik för alla ingående aktörer så måste därför den gemensamma förståelsen för vilket handlingsutrymme som faktiskt finns vidgas. Aktörerna själva måste således, genom samtal och kommunikation, gemensamt komma överens om handlingsutrymmet. Sådana samtal är i dag sällsynta.

Det möjliga och utökade handlingsutrymme som skapas, och de medel med vilka aktörerna själva kan kontrollera att alla håller sig inom det, är unikt för varje social gruppering (allmänning). Jag brukar lägga upp de diskussioner i vilka man formulerar handlingsutrymmet på följande sätt:

  1. Hur kan vi klargöra enhetens ”vi”. Vem är vi gentemot vår omgivning. Hur vill vi att omvärlden skall uppfatta oss osv.
  2. Hur kan vi stödja varandra så att vi värnar om varandras integritet och var och ens känsla av att fritt kunna bidra med hela sin kreativitet. Alla måste vara medvetna om att alla har en egen karriär som måste vårdas. Hur kan man balansera denna karriär så att vi inte saboterar för varandra Vad är då ok och vad är inte ok?
  3. Hur kan vi befrämja ansvarstagande och pålitlighet. Var och en och alla tillsammans, behöver få tillfälle att tänka igenom och mogna i de frågor som man kan föreställa sig att man måste ta ställning till i en framtid. Viktigt är att ingen av aktörerna tillåts hålla sina intentioner hemliga och fly från ansvaret att för varandra presentera sina egna ställningstaganden. Det ligger också på varje aktörs ansvar att de egna bedömningarna är realistiska och grundade i beprövad erfarenhet.
  4. Hur kan alla medverka till att skapa win-win-interaktioner och ett kraftfullare resultat av det gemensamma samarbetet.

Att bevara förtroendet och trovärdigheten i en allmänning kan vara synnerligen svårt. Särskilt i en tid av snabba förändringar och om man har en överhet som griper in i övermått. Att finna vägar ut ur de sociala dilemman som kan uppstå genom den sociala accelerationen kan då sätta hela den mentala skickligheten på prov. Detta kan innebära många ”missade straffar” som i sin tur kan väcka misstämning och göra att det skapas motsättningar och konflikter. Detta gör att de ”kontrakt” som behöver upprättas i dagens moderna ekonomi behöver vara mycket mer flexibla och se annorlunda ut än de som hittills präglat industrisamhället.

Det måste därför i dessa nya kontrakt formuleras indikatorer för risken att förändringar i omständigheter gör att de inte kan hållas. Dessa indikatorer måste var och en kontraktspartner vara uppmärksam på och det måste anges vad som bör göras och omförhandlas om sådana symptom visar sig. Det gäller också att bygga ett Early Warning System (EWS) för uppkomsten av win-lose-interaktioner. Det behöver därför skapas en helt annan accept än i dag för att sådana nödvändiga avsteg från kontrakten skall kunna uppmärksammas, diskuteras och redas ut. Detta är särskilt betydelsefullt för att bygga förtroende mellan aktörerna i den lokala ekonomin och är därför principer som redan i dag tillämpas i denna.

Det är för övrigt ovanstående skicklighet – vid sidan av spelskickligheten – som skiljer ett framgångsrikt fotbollslag från ett annat.

Referenser

Votinius S (2004): Varandra som vänner och fiender – En idékritisk undersökning om kontraktet och dess grund. Stockholm: Brutus Östlings Bokförlag Symposium.

Whitaker D S, Whitaker G (1997): Kurt Lewin. His Dynamic and Force Field Models in Contemporary Research, Management and Practice. Abonnemangsrapport 61. Onsala: Samarbetsdynamik AB. Kan laddas ner från http://www.samarbetsdynamik.se/images/dokument/R61w.pdf