Brottet mot den vanliga seminarieformen

Samarbetsdynamiks möten bryter mot de vanliga samtalsformerna. En hjälp för deltagarna i den ostrukturerade situation som uppstår när ordet görs fritt är att vi dokumenterar samtalet medan det pågår på en väggtidning.

Skälet till detta fria arbetssätt är att det viktigaste syftet med samtalet inte är att förmedla information till varandra utan att var och en av deltagarna genom samtalet skall erbjudas nya möjligheter att förstå hur denne bättre kan påverka olika skeenden i den egna verksamhetens vardag som de andra också är delaktiga i.

Handledarna deltar som fullvärdiga deltagare i samtalet men griper också in för att om möjligt bryta den vanemässiga formen för de analyser som görs och de slutsatser som presenteras. Detta gäller både deltagarnas bemötande av varandra och själva ämnet.

De vanligaste argumentationsformerna är att man från ett över- eller underifrånperspektiv kommer med förslag på vad ”de andra” – dvs. ledningen, facket eller de inblandade anställda – bör göra för att förebygga eller lösa problemet. Eller så utgår man i sin analys från att de konsekvenser som observeras i det aktuella samspelet orsakas av de berörda personernas personliga men olämpliga egenskaper och egennyttiga behov. Båda tankefigurerna förstärker diskursen om att ”andra måste ändra sig för att en förändring skall ske” och döljer potentialen i att man gemensamt skapar ett mer konstruktivt interaktivt mönster.

Genom att bygga resonemangen på dessa grundantaganden kan utsagorna antingen uppfattas kränkande eller så flyttas problemet med att förstå och hantera samverkansfenomenen ut till några andra än de som i realiteten kan påverka dem. Därmed minskas möjligheten att få en gemensam förståelse för skeendet som i sin tur kan leda till en förändring.

Handledarna inriktar i stället samtalet på att klargöra de olika analyser, föreställningar, ambitioner etc. som ligger bakom de olika handlingar som verkar kunna uppträda i de aktuella situationerna. Detta skapar ett mer precist perspektiv på de frågor som behöver hanteras som gör att varje deltagare utifrån sig själv kan hantera dessa interaktiva samspelssituationer mer konstruktivt.

En annan trygghetsskapande åtgärd är att vi i Samarbetsdynamik efter mötet brukar sammanfatta skriftligt hur vi hört samtalet. Denna reflektion sänds tillsammans med väggtidningarna till samtliga deltagare. Deltagarna informeras i förväg om att denna redovisning av mötet kommer att vara öppen för revision och kommentarer av deltagarna för att undvika missförstånd och för att även synpunkter och tankar som kanske inte kom upp under själva samtalet kan läggas till.

Ofta missförstås denna arbetsform som om den bara vara avsedd för att dokumentera vad som sades – men den har alltså ett djupare syfte som är knutet till behovet av att se det interaktiva samspelet som ett system och inte bara som orsak-verkan-samband.

Denna text kan laddas nr som pdf här:

https://menvart.se/Filerpdf/Grund/Brottet_mot_seminarieformen.pdf