Vi har vant oss vid att budskap ”vinklas” för att passa olika syften. Den fråga jag vill ta upp i denna blogg är om, och på vilket sätt, detta strider mot allmänintresset och därmed kan betraktas som ovärdigt den som uttalar sådana vinklade budskap.
Jag skall som exempel använda mig av försvarspolitikern Cecilia Widegrens (m) aktuella uttalanden om något hon kallar för en miljardsatsning på stridsvagnar som hon påstår leder till att den nationella försvarsförmågan stärks ytterligare.
Hon skriver:
”Professionell personal och modern materiel möjliggör utvecklingen av tillgängliga förband med hög rörlighet och med möjligheter att samverka med andra länder. Den nationella försvarsförmågan stärks ytterligare och alliansregeringen fortsätter att modernisera det nya försvaret av Sverige.”
”Regeringen beslutar i morgon om en miljardsatsning på försvaret i Västsverige.”
”Det handlar om att uppgradera hela Sveriges stridsvagnsförmåga”
Vad det enligt bloggen faktakollen handlar om tycks vara att man graderar upp 120 stycken ålderdomliga stridsvagn 122 Leopard som beställdes redan 1994 att nödtorftigt fungera i det nya försvaret.
Det handlar endast, på grund av bristande ekonomiska resurser, om en nödvändig renovering – inte den remodifiering till dagens krav som skulle vara nödvändig. Renoveringen har legat med i Försvarsmaktens materielplan under en längre tid i vilken kostnaden uppskattats till mellan 900–1000 miljoner kronor.
Eftersom anslaget för materiel mm under 2013 minskats med totalt 450 miljoner kronor och det nu saknas ca 40 miljarder kronor för att materielförsörja beslutad organisation 2014 så kan man knappast säga att Cecilia Widengrens uttalande ger en helt rättvisande bild av regeringens åtgärder.
Men visst. Försvarsmakten har fått 1000 miljoner för att renovera gamla stridsvagnar. Står det då Cecilia Widengren fritt att beskriva denna satsning på ett sätt som passar just hennes egna och partiets syften? Gör allmänintresset skillnad på vad just hon säger och vad andra debattörer säger? Borde man inte godkänna, och räkna med, att budskapen blir ”vinklade” när det gäller den politiska kampen. Mitt svar är NEJ.
Anledningen är följande. Cecilia Widengren är, som ordförande i försvarsberedningen, insatt i och kunnig om vårt försvar på ett sätt som många medborgare och andra debattörer inte är. Skall vi få en korrekt bild av vad som händer i Försvarsmakten och vad de olika politiska besluten innebär så har personer med denna insikt därför också ett kunskapsetiskt krav på sig.
De kanske inte alltid, på grund av de komplexa förhållandena och av sekretesskäl, kan ge en entydig och odiskutabel bild av situationen, men vårt krav på dem måste vara att de, efter sin bästa förmåga, ger oss en så korrekt bild som möjligt. Vårt förtroende för dem som är insatta i frågan bygger på att de inte vinklar och förvränger den information de har. Det är särskilt allvarligt om de lurar oss att använda oss av ett oriktigt tolkningsmönster. Jag skall här illustrera vad jag menar.
Cecilia Widengren antyder att det tillskott på 1000 miljoner som nu läggs på underhåll av gamla stridsvagnar är en förstärkning av den nationella försvarsförmågan. Hon blandar då avsiktligt ihop insatsorganisation och underhållsorganisation. Insatsförmågan förstärks inte. Man undviker förstås att insatsorganisationen blir ännu sämre än den skulle ha blivit om upprustningen inte hade skett.
Men det är inte en fråga om en förstärkning. Man kan därför inte använda denna åtgärd som ett bevis för att ”alliansregeringen fortsätter att modernisera det nya försvaret av Sverige”. Detta påstående kanske i sig är sant på andra grunder, men det har så att säga här hamnat i ”fel sällskap”.
Jag ställer därför frågan: Hur länge skall vi acceptera att politiker och andra experter ”vinklar” sina budskap och gör oss medborgare dummare än vi är? Antingen luras de med flit eller också är de okunniga om det område de bevakar. I bägge fallen agerar de enligt min mening mot allmänintresset.
Per Albin Hansson konstaterade en gång inför utbrottet av andra världskriget ”Att vår försvarsförmåga är god”. Det var en tveksam sanning, men i grunden kan man nog säga att ett sådant uttalande då låg i linje med allmänintresset. Cecilia Widengrens uttalande gör inte det. Det blir bara löjeväckande. Hon kunde hållit tyst.
I dag när samhället blivit så komplext och vi medborgare eller media inte kan vara insatt i varje detalj så måste vi i demokratins namn kunna lita å de uttalanden som görs av de personer som sägs vara kunniga på området är korrekta och inte ”vinklade”.
På vilket sätt finner du att kunskapsetiken brister i just din verksamhet? Vad skulle vara möjligt för dig att göra nu för att återställa den?
Denna text kan laddas ner som pdf här
https://menvart.se/Filerpdf/2013-bloggar/Blogg1308121.pdf